Vad magi egentligen är
Alltså ibland önskar jag att Priffe bara var en häst som hoppade allt, en häst som jag garanterat redan kvalat msv med om vi inte hade problem, ni anar inte hur frustrerande det är att sitta på en ponny som har kapacitet att kunna hoppa 130, men som man på något sätt förstört, Jag har kanske aldrig varit rätt ryttare för honom eller gett honom de förutsättningarna att ta sig dit, negativa tankar hit och dit och tårar som runnit har präglat de åren jag haft Priffe utan några egentliga resultat, mer än det vi åstadkommit hemma på otroligt bra träningar, och Pay and jumper.
Jag lovar att utan Emelie och hjälpen jag får till att ändra mitt tänk, att våga tro på mig och Priffe, utan det vet jag inte om jag hade gett upp tillslut, men efter allt som hänt sedan första träningen med den fantastisk Pay and jumpen, självförtroendet i ridningen och Priffes nya sätt att ta sig an utmaningar och faktiskt gilla det har gett mig helt ny motivation och tro.
Men det finns en person som ändrade detta tänket till att jag och Priffe kommer blomma tillslut, Vi har bara behövt mycket tid, och hjälp att förstå spärren vi har byggt upp tillsammans jag och Priffe.
Personen som fått mig att äntligen våga tro något om mig och Priffe igen är Emelie Cajsdotter man skulle kunna kalla henne min och Priffes mentalcoach som jag och Priffe besöker 1 gång i månaden.
Det är ingen vanlig träning, det är så sjukt speciellt att det inte går att förklara, så jag har bestämt att inte ens försöka.
Första träningen så kollade hon bara på mig och Priffe och sa så mycket grejer som jag så länge velat sätta ord på men som jag inte klarat, det var en sten som föll från hjärtat och efter träningen storlipade jag från att jag hoppat av tills vi rullade in med transporten på gården igen. Det var fantastiskt.
I söndags var vi tillbaka på vårat andra besök och det första Emelie säger är att vi är ett annat ekipage, vi gick inte och gömde oss bakom varandra som träningen innan utan vi gick in och tog plats, hon menade på att hon aldrig sätt en så snabb förändring hos ett ekipage innan och att vi velat förändra något måste ha legat så nära ytan att vi bara behövde en knuff. Det höll jag med om. Något har hänt. Om jag vågar tro att det är Emelies hjälp det vet jag inte, men någonting har vänt hos mig och Priffe, och det vände efter första träningen hos Emelie.
Här är några punkter vi har jobbat med och pratat om:
*vi hoppar! Priffe älskar det, och helst ska vi hoppa bredare och högre oxrar, jag och Priffe vet att vi kommer klara det, men vi tycker det är lite "läskigt", och för att vi ska ta oss förbi spärren ska vi göra saker som är "nervkittlande" för oss båda, inte alls lägga oss på en allt för hög nivå där man kan äventyra självförtroende och balans, men vi skulle rivstarta från olika punkter, hoppa ett hinder på vägen och ta oss till nästa punkt. Vi ska känna av flygmomentet och bara njuta. För vi båda vill detta.
Jag är självklart otroligt skeptiskt, det är lite underligt att rida på detta sätt för att man ej är van med det, men det gör någonting med en som inte går att förklara. Det är magiskt tror jag. Eller det är magiskt.
* vi rider lite som småsmå serpentinbågar på långa tyglar för att sträcka ut ryggraden och för att alla ryggkotor ska vara i rörelse, detta är också en anledning att vi hoppar breda hinder, för att han ska tänja ut. På detta sätt ska överlinjen slappna av. En avslappnad häst = en bra häst
*vi har pratat om att inte bry sig om personer runt omkring, vi ska vara stolta över oss själva och faktiskt lita på mig själv och Priffe och aldrig glömma av att sådant som jag och Priffe vill göra, behöver göra och tycker är kul, ska vi göra, utan att bry oss om vad folk omkring mig tycker.
Detta är bara en liten del av det vi gör, det händer en hel del mer och det är riktigt kul!
Så mina vänner en gång i månaden befinner jag mig på Bulycke med Priffe och upplever riktig magi!
Jag lovar att utan Emelie och hjälpen jag får till att ändra mitt tänk, att våga tro på mig och Priffe, utan det vet jag inte om jag hade gett upp tillslut, men efter allt som hänt sedan första träningen med den fantastisk Pay and jumpen, självförtroendet i ridningen och Priffes nya sätt att ta sig an utmaningar och faktiskt gilla det har gett mig helt ny motivation och tro.
Kommentarer
jenny
:)
Fast Emelie kommer inte frn Madkulla, hon bor i Bohuslän, på samma ställe som jag mötte Läcker. Du har väl inte missat hennes böcker? "Alla Kungens hästar" är kanonbra.
Trackback
