FAAAAAAAN
Ibland kommer de stunderna med min ponny som gör att man hat-älskar honom så jävla mycket....
Imorse skulle jag tvätta min skitgris ordentligt eftersom han ska tävlas imorgon, men självklart ska hans jävla idéer hittas på, han sliter sig loss när jag tvättar honom och springer rätt till gödselstacken för att antagligen rulla sig, men det är ju inte så smart, han sjunker ju ner i allt bajs och kommer inte upp förens han nått andra sidan av stacken, men där finns en låg betongmur som allt bajs ligger samlat mot liksom, han skrapar såklart i bakbenet där när han gör sina tappra försök att ta sig ur stacken....
Blod, sår och väldigt lite halt ponny... Tack för den!
Han är en riktig prinsessa på ärten och överkänslig som tusan så han haltar bara för obehaget från såret, då han inte är svullen mer en där såret sitter och springer man med mat framför honom glömmer han helt att han har ont och travar och skrittar ordentligt, han känner antagligen inte efter när han har maten att tänka på haha!
Annars så visar han lite att det är obehagligt, framförallt när man svänger tvärt på honom.
Förhoppningsvis över på några dagar och inget allvarligt (pepparpeppar)
Men det känns självklart oschysst att tävla honom när han visar obehag, oavsett om han är bra imorgon kanske så känns det ändå fel! Tänker alltid på hästen i första hand!
Men det är verkligen surt och jag ville verkligen att Anna skulle ta honom ju... :(
Mest ett skrapsår, men det säkra före det osäkra, han har ju fått såret från något hårt och då vet man inte om han har lite ont i skenbenet också!
Kommentarer
Trackback